Det har nu gått två veckor sedan EU-kommissionen publicerade sin vitbok om framtiden för EU efter Brexit. Men av detta är det svårt att finna några som helst spår i den svenska debatten.

Och det är synd. För EU-kommissionen har för en gångs skull tagit initiativ till en rimligt förutsättningslös framtidsdebatt. I vitboken skissas fem olika scenarier som spänner från att göra som hittills till ett mindre men spetsigare EU. Och även om det rimligen måste bli litet skissartat när man ska ta fram ett diskussionsunderlag kring så breda frågor så är vitboken ett väldigt användbart underlag för den framtidsdiskussion som EU ropar efter.

Det kanske intressantaste och mest kontroversiella alternativet är att de länder som vill gå vidare och harmonisera mer ska ges möjlighet att göra detta utan att alla de som bromsar behöver följa med. Man kan se framför sig en slags återgång till det EU som fanns innan östutvidgningen. På ett ställe i texten har pennan sluntit och det talas om 12 länder i den gruppen. Mest euroländer men också några andra.

Scenarierna är intressanta och när man läser så inträffar det som alltid sker när man försöker sätta sig in i något litet djupare. Man blir alltmer osäker. Det finns ju för och nackdelar med alla alternativen. Och det är just så ett bra diskussionsunderlag ska fungera t ex i en studiecirkel i något av våra partier.

Vad som saknas i vitboken är av naturliga skäl ett resonemang om hur de olika alternativen skulle påverka den enorma byråkratin i Bryssel. Och vilken roll Europaparlamentet skulle få t ex i alternativet mindre men spetsigare. Och om det verkligen då skulle vara motiverat med en så stor kommission som förutsätts hålla fingrarna borta från de områden som återförs till nationalstaterna.

Men också med den kritiken så kvarstår rekommendationen till både Socialdemokraterna och allianspartierna att dra igång ett brett studiearbete kring vitboken. Stefan Löfven sade litet svepande om alternativet att de som vill kan få gå före att så är det ju redan. Och han tog Schengen som exempel. Kunde ju haft euron också.

Men det är ju inte det som det handlar om ifall vi vill se ett EU med närmare finansiellt och försvarspolitiskt samarbete. Och en gemensam utrikespolitik. Då handlar det ju om ifall vi vill vara med. Och i så fall vilka kompisar vi får. Kommer Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien att vara med? Eller blir det den gamla kärnan från väst?

Då skulle vi nog känna oss hemma. Men hur skulle relationen då bli med de gamla öststaterna som redan i dag skiljer ut sig genom bristande förståelse för den demokratiska beslutsordningen. Och utan känsla för den solidaritet som krävs i ett väl fungerande EU i framtiden.

Det väntar stora utmaningar för EU de närmaste 10 åren. Låt oss i Sverige vara med i debatten. Både för att bidra till unionens utveckling. Och för att Sverige ska hamna rätt i en svår tid.

Advertisements