Att dagens svenska skola är i kaos måste nu efter de senaste händelserna stå klart för alla. T o M Jan Björklund tar nu till brösttonerna när han kommenterara skolkonkurser bortslarvade betyg och sortering av eleverna. Och vi kan nu vänta oss en period där marknadsfundamentalisterna och olika skolpolitiker funderar över hur man ska lappa ihop systemet så att det fungerar bättre.

Tyvärr kommer det nog att visa sig omöjligt. Och det är synd att de välmotiverade målsättningar som låg bakom det fria skolvalet och främjandet av alternativ i form av friskolor nu verkar vara bortglömda i debatten. Det finns en stor risk för att vi bara får ännu mer förvirring och dyrbar byråkrati när myndigheterna ska kontrollera hur skolorna sköter sig.

Och det är egentligen onödigt. Vi skulle med bara tre enkla reformer kunna skapa en helt ny situation i skolorna och bevara både det fria skolvalet och friskolorna. Här kommer mitt förslag till skolreformer:

1. Tillåt de som vill starta friskolor att tillämpa den särskilda AB-lagen för begränsad vinstudelning. Då blir det möjligt att få en mindre utdelning motsvarande statslåneräntan med mindre tillägg. Övrig vinstutdelning bör inte vara möjlig.

2. Även om den begränsade vinstutdelningen rimligen kommer att minska intresset från riskkapitalbolagen så bör det införas en begränsning som innebär att ingen bör få äga friskolor mer än i en kommun. Då blir det möjligt att på samma sätt som i andra länder för idéella föreningar, föräldrar- eller lärarkooperativ att starta och driva skolor där de kan pröva och utveckla sina pedagogiska tankar. Eventuellt skulle man kunna begränsa antalet skolor till bara en men då kanske man går miste om intressanta samordningsmöjligheter som kan bidra till att förbättra undervisningen med befintliga resurser. Det viktiga är emellertid att återföra skolorna till den lokala miljö i vilken de verkar.

3. Inrätta en kommunal skolförmedling till vilken föräldrarna kan anmäla sina barn när de fyller sex år. Föräldrarna får då anmäla vilken skola de väljer i första, andra eller tredje hand. Eleverna får sedan plats i den ordning som de blivit anmälda. Eventuellt kan man tänka sig att det blir möjligt att anmäla barnen tidigare men då är det viktigt att alla föräldrar får information om detta så att inte bara de resursstarka får möjlighet att utnyttja möjligheten. Med denna ordning får föräldrarna möjlighet att välja skola samtidigt som det rimligen kommer att leda till en blandning av elever med olika förutsättningar. Eftersom i stort sett alla kommuner haft bostadsförmedling så borde det inte vara någon stor sak att införa en skolförmedling enligt denna modell.

Med dessa tre enkla reformer skulle vi återskpa en harmoni i skolorna och kommunerna. Vi skulle se en utveckling av nya skolor drivna av lärare eller föreningar med egna idéer om pedagogik. Det skulle inte läcka ut några skattemedel i större utsträckning. Skolorna skulle tävla med varandra om att erbjuda god utbildning och därför använda sina resurser så effektivt som möjligt i undervisningen. Och skolorna skulle utvärderas genom antalet förstahandsförfrågningar som de fått i den kommunala förmedlingen. Skolor som inte blir populära får incitament att förbättra sin verksamhet och skolor med många förfrågningar kommer att framstå som förebilder för övriga.

På detta sätt skulle vi vinna både att föräldrarna får påverka skolvalet utan möjligheter för skolorna att sortera elever och bara ta emot de med bäst förutsättningar. Och vi skull slippa se på hur skolan som traditionellt varit en lokal angelägenhet överförs till nationella skolkoncerner utan lokal förankring i någon kommun.